Hastordlista

Korta, tydliga forklaringar av hasttermer. Klicka pa en farg for att lasa mer.

  • Agouti

    Genlokus som avgor vart svart pigment tar vagen. Den dominanta formen for svart till points (brun); den recessiva sprider det over hela kroppen (svart).

    Se aven: Extension (rodfaktor), Points, Basfarg

  • Al

    En mork strimma langs overlinjen, fran manken till svansen. Det tydligaste tecknet pa dun-genen och den storsta skillnaden mot en buckskin.

    Se aven: Dun, Primitiva tecken

  • Basfarg

    En av de tre farger som alla andra hastfarger bygger pa: fux, brun eller svart. Utspadningar och monster verkar ovanpa en basfarg.

    Se aven: Utspadningsgen, Points

  • Blas

    En bred vit rand som gar ner over pannan och nosen. Smalare ar det en strimma; mycket bred blir det ett vitt ansikte.

    Se aven: Tecken, Stjarna

  • Champagne

    En dominant utspadningsgen som spadr svart till brunt och rott till guld, med metallisk lyster, rosa spraglig hud och barnstensfargade ogon.

    Se aven: Utspadningsgen

  • Cream

    En utspadningsgen som spadr rott till gult. En kopia ger palomino (pa fux) eller buckskin (pa brun); tva kopior ger en nastan vit farg som cremello. Cream ar dominant med doseffekt.

    Se aven: Utspadningsgen, Heterozygot, Homozygot

  • Dominant

    En egenskap som visas med en enda kopia av genen. Cream, dun och skimmel ar till exempel dominanta.

    Se aven: Recessiv, Heterozygot

  • Dun

    En dominant utspadningsgen som ljusar kroppen och lagger till primitiva tecken som al. Huvud, nedre ben, man och svans forblir outspadda.

    Se aven: Al, Primitiva tecken

  • Extension (rodfaktor)

    Genlokus som avgor om en hast kan bilda svart pigment. Tva recessiva e-alleler ger en fux: hasten bildar da bara rott pigment.

    Se aven: Agouti, Basfarg, Recessiv

  • Heterozygot

    Att bara tva olika versioner av en gen (till exempel en cream och en normal). Med en dominant gen visar en heterozygot hast redan egenskapen.

    Se aven: Homozygot, Dominant

  • Homozygot

    Att bara tva likadana versioner av en gen. Med cream ger homozygot (tva kopior) en cremello i stallet for en palomino.

    Se aven: Heterozygot, Recessiv

  • Nossnipp

    En liten vit flack pa eller mellan nasborrarna, skild fran en eventuell blas.

    Se aven: Tecken, Blas

  • Pearl

    En recessiv utspadningsgen som syns bara i dubbel dos eller tillsammans med cream, och ger da en blek, jamn farg och ibland ljusa ogon.

    Se aven: Cream, Recessiv

  • Points

    Hastens extremiteter: man, svans, orkanter och nedre ben. Hos en brun ar points svarta, och hos en buckskin ocksa.

    Se aven: Agouti, Basfarg

  • Primitiva tecken

    De uraldriga tecken som foljer dun-hastar: alen, de vagrata zebrastrimmorna pa benen och ibland skulderstrimmor.

    Se aven: Al, Dun

  • Recessiv

    En egenskap som visas bara nar hasten har tva kopior av genen. Fux och pearl ar till exempel recessiva.

    Se aven: Dominant, Homozygot

  • Roan

    Vita och fargade har blandade pa balen, med fargat huvud och fargade ben. Till skillnad fran skimmel andras det inte med aldern.

    Se aven: Skimmel

  • Sabino

    Ett vitt monster med oregelbundna, fransiga tecken pa ben, buk och huvud, ofta med manga inblandade vita har (roaning).

    Se aven: Roan, Tecken

  • Silver

    En dominant gen som ljusar bara svart, inte rott. Man och svans blir silvriga. Pa fux ar den osynlig. Kopplad till ogonsjukdomen MCOA.

    Se aven: Utspadningsgen

  • Skimmel

    Inte en fast farg utan en process: hasten blir vitare ar for ar, oavsett foddfarg. Huden forblir mork.

    Se aven: Roan

  • Stjarna

    En liten vit flack i pannan. Storre kallas den stjarna.

    Se aven: Tecken, Blas

  • Tecken

    Ett medfott vitt tecken pa huvudet eller benen, som blas, stjarna eller vit socka. Tecken ar oberoende av sjalva fargen.

    Se aven: Blas, Stjarna, Nossnipp

  • Tobiano

    Ett skackmonster med stora, rundade vita flackar som korsar ryggen, oftast med vita ben och ett mest fargat huvud.

    Se aven: Tecken

  • Utspadningsgen

    En gen som ljusar upp en basfarg. Vissa spadr bara rott, andra bara svart, andra bada. Exempel: cream, dun, champagne och silver.

    Se aven: Cream, Dun, Champagne, Silver